Köket har idag blivit något av en statussymbol. Vi lägger en förmögenhet på att renovera och uppdatera våra kök så att de motsvarar våra drömmar om det perfekta köksutrymmet. För vissa räcker det att byta köksluckor och på så vis ge köket ett rejält ansiktslyft, medan andra river ut det gamla köket och gör en toralrenovering. Idag kan köksrenoveraren välja mellan mängder av olika stilar och färger när det gäller köksinredning: vitt och modernt, lantligt grön pärlspont, rustikt svart, shaker-stil, uppdaterat 1950-tal och så vidare. Men för inte så länge sedan var köket bara en mörk vrå, som inte ägnades särskilt mycket omsorg. Men från 1800-talets slut gick utvecklingen snabbt framåt.
Vedspisens intåg i köken
När vedspisen introducerades i slutet av 1800-talet innebar den en revolution för de svenska hemmen. Numera har det åter blivit modernt att installera en vedspis i köket, men idag använder vi den mest för att höja mysfaktorn. Annat var det förr då vedspisen utgjorde den centrala platsen i köket. Den nya spisen var väldigt praktisk, eftersom den gjorde det möjligt att använda flera kärl för att laga mat. Tidigare hade man lagat all mat över öppen eld, i ett och samma kärl. Detta tillvägagångssätt innebar att måltiderna oftast bestod av gröt och grytor. Tack vare vedspisen kunde man äntligen koka potatis i en kastrull, och kött i en annan.
Med fotogenlampan blev det rent och snyggt
När fotogenlampan uppfanns under senare delen av 1800-talet dröjde det inte länge innan den snabbt blev populär i de svenska hemmen. Med fotogenlampan kom ljuset in i köket, och det blev lättare att hålla rent och snyggt. Tidigare hade hemmet varit en mörk och skum plats, men nu började lampan att sprida sitt gyllene sken över vedspis och matbord. I och med ljusets intåg började man att eftersträva en mer ombonad känsla, och det blev starten på en inredningsboom med mattor, kakel och tapeter.
Köket fick ett eget rum
Länge utgjorde köket bara ett hörn av det enda rummet i stugan. Detta rum skulle fylla alla vardagens funktioner: sovrum, arbetsplats och kök. För arbetarfamiljer i staden var det ett rum och kök som gällde, och även här tjänstgjorde köket som både sovrum och allrum.
Under 1940-talets folkhemsbygge började man att bygga mindre, avskilda kök eftersom det ansågs mer praktiskt och hygieniskt. Där fanns köksutrustningen inom räckhåll och bänkar och skåp var uteslutande avsedda för matlagning. Rinnande vatten, elspis, kyl- och frysskåp samt en mängd nya köksapparater underlättade matlagningen väsentligt. Under 1960-talet förbättrades dessutom arbetsmiljön i köket, man fokuserade på ergonomin och höjden på köksbänkarna anpassades efter den moderna människan.
Idag är cirkeln sluten, och vi planerar återigen våra kök för att fylla flera funktioner, precis som förr i tiden. Köket är numera både matlagningstation och allrum, med plats för både läxläsning, tv-tittande och umgänge.
